tisdag 16 augusti 2016

att vara arbetslös

man känner sig så otillräcklig på alla sätt och vis när man varit på flera intervjuer
och får nej efter nej efter nej. vissa arbetsgivare tar inte sig ens tiden att höra av sig alls.
själv sitter man och går genom frågor som kan dyka upp kvällen före så man kommer
förberedd, skriver ett cv och ett ansökningsbrev, och tar sig till stället där intervjun hålls.
man lägger ner mycket tid och man hör senare ingenting av dem, väldigt professionellt.

har kommit fram till att det finns 2 olika sorters människor, de som tror att det är lätt
att söka & hitta ett jobb, och såna som vet att det inte är det. här i vasa t.ex. finns det lilla
utbudet av jobb som extra i någon matbutik (förstås krävs det att du har 5års arbetserfarenhet
och kan flytande finska för annars klarar du absolut inte av jobbet), chefsarbeten (då ska
du ha gått ca. 10år i skolan eller vara otroligt intelligent) eller något som du måste ha
"rätt" utbildning till. mycket mera finns tyvärr inte, så för min del, jag som har examen
som merkonom kan ju bara drömma om att få ett jobb inom service-sektorn.

vet själv att jag är kapabel att jobba i butik, för det är något jag gjort förut
FAST jag inte är tvåspråkig så har jag klarat mig hittills utan problem.
synd att mina erfarenheter och kunskaper inte räknas för en arbetsgivare,
vill ju inget annat att de ska se att jag kan, jag kan visst.

hade räknat med att jag skulle börja i skolan nu i höst, så blev inte fallet.
runt 290st hade sökt till samma linje som mig i enbart vasa, 40st slipper in.
hamnade på reservplats och höll upp humöret för jag hade ju inte blivit bortvald helt.
blev ändå rätt besviken på mig själv när vi fick veta beskedet här tidigare i sommar,
låg bara och grät i min säng hela dagen för visste att ännu ett år väntar som jag inte
har en blekaste aning om vad jag ska göra av, började söka jobb igen redan dagen efter.

att vara arbetslös är otroligt stressande. man känner sig pressad hela tiden.
har jag sökt tillräckligt jobb? när kommer de höra av sig?
jag brukar intala mig själv att det blir bättre, nästa vecka blir bättre.
kanske hör en arbetsgivare av sig och meddelar man får komma på en intervju,
kanske jag får jobb?!
hittills har alla veckor sett likadana ut, och denna är inget undantag.

6 kommentarer:

  1. Förstår din frustration...♡

    SvaraRadera
  2. Mia på Åland16 augusti 2016 16:56

    I feel ya sistah! Finns det ingen folkhögskola i din närhet där du kunde ta ett mellanår o studera nåt kul? Jag studerade till smådjursskötare i Borgå ett år 😊 Rekommenderar nåt liknande!

    SvaraRadera
    Svar
    1. det hade jag inte ens tänkt på, skulle kunna spekulera lite mera, tack för tipset! :)

      Radera
  3. Jag förstår precis :( Jag sökte alla möjliga jobb häromkring där jag bor (jag bor i lilla Oravais, så inte alltför mycket att välja bland) och tappade ganska snart musten. Har inte sökt jobb på länge nu för jag har ändå fått hoppa in lite grann på ett par ställen under vinter, vår och sommar (jag har ändå varit 50-90% arbetslös), och har kunnat spara det mesta tack vare att jag kunnat bo hos mina föräldrar gratis samt äta gratis. Dock har jag så gott som varje månad sedan typ december tjänat mer än 300 euro/mån vilket innebär att FPA straffar en med att dra bort 50% av kvarvarande stöd de annars hade jämkat med. Dvs jag kanske kan få en 100-200 euro per månad av FPA, i bästa fall. Förstår inte riktigt varför de inte uppmuntrar en att jobba mera? Alltså om man tjänar mer än 300 men mindre än det fulla arbetslöshetsstödet per månad är det nästan så det inte lönar sig att jobba alls... -.- Fast jag tar ändå tacksamt emot de arbetskift jag kan få, om än jag fått reda på att de tydligen ringer mig typ sist, eftersom de lyckliga som redan har haft jobb där i sommar går före de som varit utan jobb..? Jaja, tydligen så det funkar.. Förstår iaf hur det känns att bli dissad :)

    Men men, kanske det finns ställen där du också kan hoppa in/vikariera till att börja med? Vikarier är ju ganska värdefulla på många ställen, att det finns inhoppare som kan ställa upp är ofta avgörande för att verksamheten överhuvudtaget fungerar :)

    Har du redan haft att göra med FPA? Hoppas du inte behövt krångla lika mycket med dem som jag gjort :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. det värsta är ju att om jag inte skulle ha flyttat till vasa skulle jag fortfarande ha 2st. jobb, men tyckte att jag behövde se nya saker och nya människor så jag följde med min pojkvän hit (han studerar). hade bara tänkt ha 1 mellanår, men nu blev det 2 istället. får höra gång på gång att jag är ju ung ännu, hinner jobba hur mycket som helst i mitt liv. det är sant ja, men under tiden då? blir galen..

      några större pengaproblem har jag inte stött på ännu, men klart det är lite tungt vissa gånger. har bil så det ska ju betalas fordonsskatt, trafikförsäkring, allrisk osvosv.. men vill ju kunna gå på bio t.ex. ibland också, och inte begränsa sig på det sättet att man bara sitter hemma och inte gör någonting alls.

      var på arbetsprövning ett halvår på ett dagis där jag fick vikariera i 2mån. och nu hör de av sig om någon t.ex. är sjuk eller liknande. har "anmält" mig till vasa stad till olika vikariat så får hoppas det nappar.

      tycker faktiskt att allt gällande FPA har gått smärtfritt hittills, inga problem alls faktiskt, otroligt nog haha! :)

      tack för din kommentar! :D

      Radera